måndag, september 08, 2008

ny termin- nytt dåligt humör

Sidan två i metro från i torsdags (det enda som fanns att läsa på en i övrigt anmärkningsvärt ostädad buss 70 i morse):

”Een korte
demonstrati
e van hoe u
uw startpag -
ina kunt
aanpassen.”

Detta ska visst vara ett stycke ur den svenska versionen av googles instruktioner till den nya tjänsten Google Chrome.

De har gjort ett misstag och förväxlat den svenska texten med den holländska och uppenbarligen tycker man att det förtjänar en notis i tidningen.
Man raljerar över det och skriver att: "Google verkar alltså tro att man pratar holländska i Sverige".

Är det verkligen en rimlig eller ens rolig slutsats?
Ok, om det hade varit möjligt att, på grund av förväxlingen, komma till någon underhållande slutsats angående tjänsten, men nu var resultatet bara att det var fel språk.

Nu är det ju inte Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet, men jag tycker att man ser den tendensen litet varstans. Förväntar man sig verkligen att människor ute i världen ska besitta sådana språkkunskaper att de kan skilja på, de inte alltför betydelsfulla språken, svenska och holländska?
Som dessutom, vid en objektiv första anblick, är förvillande lika.

(Jag måste förbereda mig inför lektionen och jag vet inte var jag ska börja, jag har inte ens fått tag på alla böcker. Och min blogg är fortfarande en skräppostblogg.)

5 kommentarer:

Anonym sa...

En skräppostblogg?...Är det för att JAG kommenterar här eller?

kreti och pleti sa...

Nej det är för att min blogg utmärker sig med "irrelevant, repetitive, and nonsensical text".

Anonym sa...

Hahaha, vilka suckers! Svarar de itne på mail?

kreti och pleti sa...

michaela: Nej, de gör inte det och den där vanliga upplåsningsgrejen har jag testat fyra gånger nu. Det ÄR en skräppostblogg helt enkelt.

Anonym sa...

Det här inlägget är jättegammalt, men eftersom jag perverst nog sitter och letar efter det ursprungliga inlägget om grannen snubblade jag över det, och kände mig tvingad att skriva;

Holländska och svenska är förvillande lika även vid en andra och femtioandra anblick också. Min första pendeltågsresa i Holland tillbringade jag med att läsa Metro, på holländska, och jag förstod det mesta.