Koltrasten sjöng i natt.
Jag tror att han gjorde det, men jag kan ha inbillat mig.
Det är när koltrasten börjar sjunga igen som allting vänder.
Han har suttit inne på gården sedan ett par veckor tillbaka, men han har inte sagt någonting. Inte ens då man gått förbi och skrämt upp honom ur buskarna har han sagt någonting. Bara flugit upp och flugit undan.
Men när jag stod i köket i går morse och diskade, med fönstret öppet för att inte behöva ta ner brandvarnaren, då hörde jag honom skrika. Han flög lågt och snabbt, tvärs över gården och skrek.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Fågelflunsa? :-P
Nyss såg jag ett koltrastpar uppvakta varandra! Eller det var nog mest hanen, honan såg rätt apatisk ut...
Haha, om jag utsattes för motsvarande uppvaktning av en människa skulle jag nog också stå rätt handfallen.
Nu sjunger han även på eftermiddagen och kvällen!
Skicka en kommentar