semester?

Jag var hemma hos en medelålders man som drabbats av en lättare hjärnskada. Han var ute i något ärende och jag skulle bädda hans säng.

Där stod jag, slätade och sträckte, skakade i täcken och jag måste väl så här i efterhand erkänna att jag förundrades litet över att hans säng var exakt likadan som min. Så hittade jag min son bland kuddarna och nu blev jag riktigt orolig, hade jag verkligen varit så trött att jag hade glömt att lämna av honom på dagis?
Jag började peta på honom, jag kunde ju inte ha honom med på jobbet och verkligen inte låta honom ligga och sova i en vilt främmande människas säng. Det var till och med äckligt.
Han vände bara på sig, pep litet och kramade en kudde, omöjlig att väcka.

Precis då gick det upp för mig att jag var naken. Helt naken.

Så jag började förtvivlat leta efter något att ta på mig och irrade ut i hallen där jag fann en nystruken sommarklänning. Sedan satte jag mig i soffan där jag långsamt började komma till sans och insikt om att jag hade all rätt i världen att vara naken i mitt eget hem, att klockan var strax efter två och att den hjärnskadade mannen antagligen låg och sov i sin säng på andra sidan av stan.