Här var jag sprudlande (ja, det är något fel på mig) glad över att slippa kommunalranden och så säger L: "Vaddå? Den där olikfärgade randen i badrummet? Jag tycker den är fin. Vi borde ha pistaschgrönt".
Jag vet inte om han menar allvar eller om han driver med mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Ett barn som känner till och kan använda sig av ordet pistagegrön i en dialog om kakel är förmodligen även kapabel till ironi.
Ja! Jag vet att han är det, men jag är för dum för att fatta när han är ironisk.
Jo, men betänk även att han är ett barn. Barn har ganska usel smak, hur smarta de än är.
Usel vet jag inte, men definitivt barnslig och nyckfull. Nu visade det sig i alla fall att han drev med mig.
Skicka en kommentar