Den här sprang Ludwig och jag på härom kvällen, vi var på väg hem från min syster och så stod den bara där. Och flinade.
Tidigare i somras råkade min syster ut för "jaha" och "budskap".

Från ena stunden till nästa så står de bara där, tysta och stirrande. Man vet inte vad de vill en, men man känner att det är något.

Tidigare i somras råkade min syster ut för "jaha" och "budskap".

Från ena stunden till nästa så står de bara där, tysta och stirrande. Man vet inte vad de vill en, men man känner att det är något.

Det börjar bli obehagligt.
5 kommentarer:
Jisses, jag som är så bajsbenägen hade nog gjort på mig...;o)
Hm, odd :( Tur att man bor på landet!
M: Du får ju inte säga bajs här!
Icky: Tänk om du hittade en sådan där i skogsbrynet...
Hm.. På ett sätt vore det ju mycket mer scary om man nu skulle hitta dem här ute...
Men jag har å andra sidan älgar och vildsvin och andra, mer livfulla, kombatanter att träffa på har ute i skogarna, så egentligen kanske du sitter tryggast. De verkar ju rätt stillsamma ändå.
Bajs...
Skicka en kommentar