För varje dag blir jag lite dummare.
Idag mer än igår och mycket mindre än i morgon

väntan

Först skrev jag en nedräkning.
Jag började på sjuttiotvå och räknade nedåt till ett. Jag skrev sju siffror på varje rad så att varje rad skulle motsvara en av de tio veckorna.
Två dagar blev över, en elfte, mycket kort vecka i slutet.

Den första dagen, sjuttiotvå, är en tisdag så de två extradagarna är en tisdag och en onsdag.
De är korta dagar.

Sedan drog jag ett streck på vardera sidan av helgen.
På det sättet blev det tio helger på varandra, tjugo dagar.
På höger sida av dem ligger måndagarna. De är bara tio.
På vänster sida alla andra dagar.
Tillsammans blir de fyrtiotvå.

byggare bob är ondskan själv

Till att börja med innehåller han metylparabener... innehöll, det var därför jag tömde honom.

Meningen var att jag skulle fylla på honom med någonting annat, något mer barnvänligt schampo eller badskum, men han blev bara stående. Som allting annat som inte är jätteviktigt.
Det är snart två år sedan.

Han har alltså stått där med sin asfaltshackare i nästan två år innan han idag gjorde sig påmind genom att kasta sig mot min nakna fot medan jag duschade.
Det gjorde ont.

Det blev till och med ett litet märke på hälsenan, ett skrapmärke.
Och jag är säker på att han skrattar.

(Obs! De små männnen på bilden har ingenting med Bob att göra– hoppas jag...)

fantastiskt

Tio minuter var jag borta, tio minuter!

Jag skulle bara gå och kissa och något jävla aber stjäl min bästa penna, den svarta med smala stift, den jag stal från R.